Hon är här =)
oj, känns som det gått fort. Idag var jag och hämtade Penny, greyhound tik på 6 år ute på cargo city vid arlanda.
Var jättenervös, men allt gick bra med att hitta dit och åka igenom checkpoint och grejer. Åkte själv för ja, ingen annan verkar bry sig och Emelie och Martin kunde inte komma loss från jobbet. Men det är ju själva hunden som är viktig och inte var och hur man hämtar.
Träffade upp folket från organisationen och skrev lite papper och så. Hon anlände med en annan äldre grey-tik som hette annie, dom var sjukt lika men självklart tyckte jag att penny var snäppet finare. Hon gick runt o kissade och bajsade på en gräsmatta och var allmänt upptagen med att undersöka nya stället men gu va hon va fin. Jag e ju van vid breeze men jämnfört med Pen så e ju Flisan en tanig liten flaga. Penny är rätt stor, eller hög iaf, tippar på att hon kanske är 65 hög, men hon är ju smäcker och lugn och gick fint i kopplet fast hon var uppskruvad. Jag ville bara åka hem med henne, är inte mkt för hela arlanda snyft historien (nej det kom inga tårar faktiskt).
Hon störtade in i bilen och sekunden jag startade bilen la hon sig ner och där låg hon tills jag plockade upp emelie och Paddan, då satte hon sig upp men så fort vi började åka igen la hon sig till rätta, bilvan någon?
Vi gick fin promenad, hon och paddan funkade bra ute, fast dina får ju fjäskmode när hon träffar en grey. Hon verkar tro att alla är breeze. Hon var jättenyfiken på skogsprommen men inte så att hon slängde sig när hon såg rörelser eller när Dina sprang och rejsade på ängen. Självklart var hon lite stressad oxå, hon har varit med om mkt och allt är ovant. Det går ju inte på en timme att hon ska kunna allt. Men hon har inte gjort inne, lärt sig att ugnen ska man inte gå nära. Och korv med pommes på bordet får man faktiskt inte röra. Sjukt fixerad vid speglar och trappor verkar hon inte ha beblandat sig med någonsin. Man lär känna henne mer och mer för varje minut. Inne funkade hundarna bra men hon vaktade sin bädd lite mot Dina och Dina blev rädd för henne och höll sig på avstånd, hoppas verkligen att dom kommer bli kompisar för Dinas behov är enormt viktiga och vi vill inte att hon ska känna sig rädd eller osäker på den nya. Men man måste ge penny lite tid och inte stressa över att hon inte kan de grejer man tycker är självklara.
nää nu ska jag sussa lite, har varit en lååång dag.
Var jättenervös, men allt gick bra med att hitta dit och åka igenom checkpoint och grejer. Åkte själv för ja, ingen annan verkar bry sig och Emelie och Martin kunde inte komma loss från jobbet. Men det är ju själva hunden som är viktig och inte var och hur man hämtar.
Träffade upp folket från organisationen och skrev lite papper och så. Hon anlände med en annan äldre grey-tik som hette annie, dom var sjukt lika men självklart tyckte jag att penny var snäppet finare. Hon gick runt o kissade och bajsade på en gräsmatta och var allmänt upptagen med att undersöka nya stället men gu va hon va fin. Jag e ju van vid breeze men jämnfört med Pen så e ju Flisan en tanig liten flaga. Penny är rätt stor, eller hög iaf, tippar på att hon kanske är 65 hög, men hon är ju smäcker och lugn och gick fint i kopplet fast hon var uppskruvad. Jag ville bara åka hem med henne, är inte mkt för hela arlanda snyft historien (nej det kom inga tårar faktiskt).
Hon störtade in i bilen och sekunden jag startade bilen la hon sig ner och där låg hon tills jag plockade upp emelie och Paddan, då satte hon sig upp men så fort vi började åka igen la hon sig till rätta, bilvan någon?
Vi gick fin promenad, hon och paddan funkade bra ute, fast dina får ju fjäskmode när hon träffar en grey. Hon verkar tro att alla är breeze. Hon var jättenyfiken på skogsprommen men inte så att hon slängde sig när hon såg rörelser eller när Dina sprang och rejsade på ängen. Självklart var hon lite stressad oxå, hon har varit med om mkt och allt är ovant. Det går ju inte på en timme att hon ska kunna allt. Men hon har inte gjort inne, lärt sig att ugnen ska man inte gå nära. Och korv med pommes på bordet får man faktiskt inte röra. Sjukt fixerad vid speglar och trappor verkar hon inte ha beblandat sig med någonsin. Man lär känna henne mer och mer för varje minut. Inne funkade hundarna bra men hon vaktade sin bädd lite mot Dina och Dina blev rädd för henne och höll sig på avstånd, hoppas verkligen att dom kommer bli kompisar för Dinas behov är enormt viktiga och vi vill inte att hon ska känna sig rädd eller osäker på den nya. Men man måste ge penny lite tid och inte stressa över att hon inte kan de grejer man tycker är självklara.
nää nu ska jag sussa lite, har varit en lååång dag.
Kommentarer
Postat av: Emelie
<3
Trackback
