Miriam

Det har denna fredag varit. Borde aldrig stigit upp ur sängen. Borde legat längst ner i fotänden i en boll och surat.

Först till Albano i ett par timmar för att stötta Ninnie då Shane har blivit extremt dålig, fått ont och dom hittar inget konkret. Det var i princip avlivning som stod på schemat men vi ska kämpa på ett tag till. Men jag o helena kände verkligen att vi ville vara där på denna svåra dag. Det är så vi gör, klart man kommer och deltar, lite som en familj med våra håriga barn och är det kämpigt så är det skönt med lite uppbackning. Både Emelie och Ninnie har hjälpt mig med mina hundar när det varit fara o färde och det har varit jätteskönt, då vill man ge tillbaka när det behövs.

Sen hemåt och får den smarta iden att vi ska svänga förbi ursvik o gå en snabbis med våra hundar. Dina kändes opålitlig så jag hade henne kopplad. Men väl vid bilen så kopplar jag av henne och ska böjja mig ner o ta upp henne o sätta in henne i bilen....DÅ sticker hon!!! Jag jagade henne i säkert en kvart, inget lock och pock hjälpte. Jag kokade av ilska och oro, hörde den stora billeden brusa i närheten och blev vit i ansiktet av tanke på att hon skulle kunna springa ut där. Jag sprang som en tok när jag märkte att lugna tag inte gjorde någon skillnad, ramlade ner för en slänt och tummlade runt, skorna blev smutsiga så in i helvete. In i hästhagar, förbi hästarna i denna vilda goosechase. Till slut omringade jag o helena henne i en lerig hage och hon gav upp. Jag tog upp henne, inte ett JÄVLA ord sa jag, men jag hade kunnat strypa henne på riktigt (men bannar jag henne då, kommer hon aldrig vilja låta sig fångas nästa gång). Jag bar henne e bit, helt tom i sinnet av sorg, varför gör hon sådär? Varför går hon inte när hon får, då ska hon bara vägra och va snigel och sen kan hon springa runt som en jävla ekorre, hur smidig som helst. Jag som känt att nu när hon är 6 år och det är 2 år sen venca flyttade så har vi ändå fått en sjyst relation, så  pissar hon på mig på det där sättet. Man känner sig ju helt jävla överflödig lixom. Nu är det tillbaka på ruta ett igen!! Men skam den som ger sig.

Nu till det riktigt jobbiga. Under denna vilda adrenalin jakt har jag TAPPAT min bilnyckel. Vi letade i över en timma på alla ställen vi varit på men den återfanns inte. Ringde pappa som fick komma med extra nyckeln och sen stressa iväg och komma en halvtimme sent till jobbet, då hade jag inte käkat sen tio imorse, galet sliten, trött, smutsig, blöt, hungrig. O sen jobba ett sent pass på ica, inte så underbart men det gick. Nu ska jag sätta upp lappar om nyckeln, och sen bita i det sura äpplet av att fixa en ny, man måste ju ha extranyckel till bilen.

När jag kommer till jobbet går mitt passerkort i 2 delar, fuck, fuck, FUCK!!!  Inte det oxå, man vill ju bara äta upp sin hand så jävla irriterande denna dag har varit.

Inte hann jag plugga idag heller, men imorrn är det en ny dag, och nya tag, så får man se det.

.......later, I guess.

TILL SALU: TIBETANSK SPANIEL/OLYDIG BITTERFITTA SÖKER NY MATTE DÅ HON VARIT SÅ MONGO ATT MATTES HUVUD EXPLODERADE AV ILSKA. HON ÄR 6 ÅR MEN BETER SIG SOM 160, ÖVERVIKTIG LITEN SÄLKROPP OCH EN STROPPIG MUN. LÅTER DETTA ATTRAKTIVT?? SÄG TILL, GRATIS VID HÄMTNING, SLÄNGS PÅ ÅTEVINNINGSSTATIONEN ANNARS. DÄR ÅTERVINNS HON TILL EN LÄSKBURK.

(NÄÄÄ min lilla padda=)