Miriam

Jag är lite wacky, jag tycker om saker som river och sliter i mitt liv, allt ska va i nästan misär för att jag ska veta att jag lever, fast jag tycker det är extremt jobbigt oxå i många stunder. Jag är ganska dyster ibland, och andra stunder sjukligt taggad. Allt ska va mörkt o konstigt, alla detaljer ska klirra och hud ska gärna va genomborrat av metallföremål. Min drömman får gärna vara tatuerad över hela kroppen, typ som jag kommer vara en dag, bara jag får asset ur vagnen. Jag skyr allt som är svennigt och allt som är romantiskt, inget smörigt och traditionellt går hem. Jag är så detached från mig själv så jag nästan svävar.

MEN när jag ser på DIRTY DANCING så smälter jag till en pöl. Den är min absoluta favvo film ever. Jag har nog sett den 100 ggr och varje gång drömmer jag mig bort. Önskar jag var baby och hade en man som johnny castle ha ha. Jag blir en romantiskt nörd. Det är skönt o veta att man har en sån sida bland denna misär som ska kallas miriam.

Jag och Dina kollade. Vissa stunder under filmen var jag tvungen o kasta mig runt Dinas hals och skräna "den e så JÄVLA bra"........inte för att jag fick så mkt respons men då fattar ni min entusiasm över "dirty".

Det bästa är...........wait for it................jag har den på  VHS!!! Japp, jag lever på stenåldern, men det blev bara ännu mer pittoreskt när den va lite scratchig kvalite på den. Åhhhhhhh jag är såååå nöjd och lite känsosam nu.

hi hi