spånande om människor i allmännhet
För det första så har det blivit nått cp när jag ska ladda ner foton nu efter uppdateringen av blogg.se. Jag blir galen, jag vet att ni längtar efter fest bilderna ha ha.
Sen ska jag spåna lite om människor. När jag jobbade på Donken blev jag stone cold. Inte otrevlig, bara som en fet anka där allt rann av mig. Nu när jag jobbat på ett mycket personligare jobb i ca 6 år så är jag så van vid att folk är trevliga, ser mig som en människa och faktisk lyssnar och litar på vad jag säger. Ja men det är åt helvete på Ica. Vissa är super trevliga och vissa är så jävla nasty (kunderna alltså). Jag känner hur tårarna bränner bara nån blir lite vass mot mig, jag har blivit så jävla känslig på senaste. Jag kan faktisk grina för vad som helst. Baaaaaaaaaaaahhhhhhhhh.
Det bästa med ICA är, eftersom jag är en extremt analyserande person, att kolla varorna dom köper och sen tänka på hur dom har det, vad dom ska göra. När folk köper en köttbit för 300 kr utan att blinka, vilka är dom, är dom rika, hur tänkte dom när dom såg den köttbiten ligga i hyllan. Sånna störda saker spånar jag om när jag sitter där och blippar deras grejer. Fuck, detta blippandet ger mig en fet huvudvärk och jag undar om den där lasern som läser av koderna kommer ge mig magcancer om 10 år. Den är ju precis framför magen när man sitter ner, tuttarna om man står, inget är att föredra. Det är oxå många rikingar som shoppar där, dom ska shoppa exlusivt trams som inte finns nån annanstans. Det finns flotta äldre och sen har vi WASP kvinnorna, som förmodligen är gifta med välbärgade nissar, dom ser unga ut men i chaneltant kläder och fick säkert kids när dom var unga, allt för synes skull. Alla rikingar har familj, undrar om dom är lyckliga?? Dessutom har dom varit ihop för evigt, gnistan är borta. Kvinnan tjatar om hur mannen ska packa, mannen suckar och ser döende ut, welcom to pleasentville!!!!!!
För att inte tala om ungdomarna, fiiiin fiiiiiiiina täby snorungar (vaddå jag har fördomar). Tjejerna är mini WASP:S, inte alls klädda för åldern, alla är smala och fina och kopior av morsorna, dom skrattar och babblar med sina liiiiidingö dialekter och delar på körsbär som kostar skjortan. Dom är relativt osminkade, men fett solariebruna. Ha ha, det syns att jag kommer från en fulare förort, Jag har mina ringar, svarta armband, och krimskrams i öronen och näsan, sminkad och dan, modet är annat härute i västerorten serru. Killarna är mini- bankdirektörer, fast dom är snygga, det är dom, fast inte min smak.
Jag är glad att inte jag har barn än, jag ser hur folk kämpar med sina ungar,ungarna hänger på bandet och skriker efter sitt godis som de självklart får, allt för att va tysta och lugnt,. Hund är lagom mycket ansvar. Sen att jag inte har nån man att avla med är oxå en bidragande faktor. För det tredje så är jag smått barn fientlig, jag har inte tålamodet att ubilda, lära ut och underhålla en unge, vill inte anpassa mina rutiner efter nån annans sovtider. Jag har blivit mongo sen jag blev singel. Jag tror inte ens på monogami eller att man kan leva med samma människa resten av livet, jag vill tro men jag gör inte det. Jag tror dock på soul mates och på livslång vänskap, kanske är det det som är ett förhållande. Det finns annat än passion som gör att man inte kan leva utan nån. Jag känner mig lite sorgsen över att jag och Danne inte funkade, jag får nostalgi när det är par och handlar chips och läsk i min kassa, sånt som jag och Danne brukade göra. Men det var inte meningen, allt har sina orsaker. Jag är troende på högre makter, ödet och allt annat andligt och övernaturligt. Min man kommer, jag vill att det ska va en speciell person då, men oddsen ligger inte för oss. Man får passa sig när man går på glödande kol!!!
FUCK FUCK FUCK, ATT INTE BILDERNA GÅR ATT FIXA, JAG SKA MEJLA DOM.!!!!
Sen ska jag spåna lite om människor. När jag jobbade på Donken blev jag stone cold. Inte otrevlig, bara som en fet anka där allt rann av mig. Nu när jag jobbat på ett mycket personligare jobb i ca 6 år så är jag så van vid att folk är trevliga, ser mig som en människa och faktisk lyssnar och litar på vad jag säger. Ja men det är åt helvete på Ica. Vissa är super trevliga och vissa är så jävla nasty (kunderna alltså). Jag känner hur tårarna bränner bara nån blir lite vass mot mig, jag har blivit så jävla känslig på senaste. Jag kan faktisk grina för vad som helst. Baaaaaaaaaaaahhhhhhhhh.
Det bästa med ICA är, eftersom jag är en extremt analyserande person, att kolla varorna dom köper och sen tänka på hur dom har det, vad dom ska göra. När folk köper en köttbit för 300 kr utan att blinka, vilka är dom, är dom rika, hur tänkte dom när dom såg den köttbiten ligga i hyllan. Sånna störda saker spånar jag om när jag sitter där och blippar deras grejer. Fuck, detta blippandet ger mig en fet huvudvärk och jag undar om den där lasern som läser av koderna kommer ge mig magcancer om 10 år. Den är ju precis framför magen när man sitter ner, tuttarna om man står, inget är att föredra. Det är oxå många rikingar som shoppar där, dom ska shoppa exlusivt trams som inte finns nån annanstans. Det finns flotta äldre och sen har vi WASP kvinnorna, som förmodligen är gifta med välbärgade nissar, dom ser unga ut men i chaneltant kläder och fick säkert kids när dom var unga, allt för synes skull. Alla rikingar har familj, undrar om dom är lyckliga?? Dessutom har dom varit ihop för evigt, gnistan är borta. Kvinnan tjatar om hur mannen ska packa, mannen suckar och ser döende ut, welcom to pleasentville!!!!!!
För att inte tala om ungdomarna, fiiiin fiiiiiiiina täby snorungar (vaddå jag har fördomar). Tjejerna är mini WASP:S, inte alls klädda för åldern, alla är smala och fina och kopior av morsorna, dom skrattar och babblar med sina liiiiidingö dialekter och delar på körsbär som kostar skjortan. Dom är relativt osminkade, men fett solariebruna. Ha ha, det syns att jag kommer från en fulare förort, Jag har mina ringar, svarta armband, och krimskrams i öronen och näsan, sminkad och dan, modet är annat härute i västerorten serru. Killarna är mini- bankdirektörer, fast dom är snygga, det är dom, fast inte min smak.
Jag är glad att inte jag har barn än, jag ser hur folk kämpar med sina ungar,ungarna hänger på bandet och skriker efter sitt godis som de självklart får, allt för att va tysta och lugnt,. Hund är lagom mycket ansvar. Sen att jag inte har nån man att avla med är oxå en bidragande faktor. För det tredje så är jag smått barn fientlig, jag har inte tålamodet att ubilda, lära ut och underhålla en unge, vill inte anpassa mina rutiner efter nån annans sovtider. Jag har blivit mongo sen jag blev singel. Jag tror inte ens på monogami eller att man kan leva med samma människa resten av livet, jag vill tro men jag gör inte det. Jag tror dock på soul mates och på livslång vänskap, kanske är det det som är ett förhållande. Det finns annat än passion som gör att man inte kan leva utan nån. Jag känner mig lite sorgsen över att jag och Danne inte funkade, jag får nostalgi när det är par och handlar chips och läsk i min kassa, sånt som jag och Danne brukade göra. Men det var inte meningen, allt har sina orsaker. Jag är troende på högre makter, ödet och allt annat andligt och övernaturligt. Min man kommer, jag vill att det ska va en speciell person då, men oddsen ligger inte för oss. Man får passa sig när man går på glödande kol!!!
FUCK FUCK FUCK, ATT INTE BILDERNA GÅR ATT FIXA, JAG SKA MEJLA DOM.!!!!
Kommentarer
Postat av: Marre
Ja en sak är säker iaf att man har fått en jävligt bra människokännedom genom åren...!
Kram
Postat av: Emmi
Ha ha klockrent om den "övfre" klassen, har även märkt att folk som har det bra ställt( inte alla men många) är väääldigt tankspridda, dom kanske inte behöver tänka eftersom att dom redan har riksdaler?Inte lika vakna och vassa som oss dödliga som måste slåss om brödfödan, dessutom blir dom 8 ggr så förvirrade o losta om dom har småbarn, männen främst, kvinnorna har ju trots allt några sina instinkter kvar...=)Vi skulle kunna analysera detta tills jorden går under he he...<3
Trackback